S  k  r  i  v  a  r  l  y  a  n  

                                                           Ingbritt Wik Sven Göthe

Berättelser

Skall Man Kasta Pärlor För Svin...

Åter Berättelser Index

 

Ska man kasta pärlor för svin …

eller ska man strö dem framför prästen?

 

Den frågan ställde jag mig aldrig. Jag valde att sprida dem över klassrummets golv under andra klassens examensavslutning i Persbols B3-skola. Givetvis blev det då framför prästen som jag strödde mina vackra rosa pärlor.

Det blev ett hemskt smatter, ett pärlhalsband har många pärlor, både små och stora. – Först damp den stora mittenpärlan, den var skimrande och vacker. Den studsade först mot bänken och sedan försvann den ut i vida världen.

Med min hand försökte jag kvickt hindra de andra pärlorna från att följa efter den första, men det var för sent. De försvann i rask takt samma väg som den stora pärlan – Det började låta som kulspruteeld i klassrummet och oroliga föräldrar ömsom fnittrade – ömsom hostade. Prästen som just läste några kloka ord på vägen för barnen denna andäktighetens dag … hakade sig just när han talade om vikten att göra sitt allra bästa i livet.

Prästen visste väl inte om han skulle ta notis om händelsen – eller om han skulle låtsas som om han inte märkte vad som hände.

Hur han skulle göra gav sig självt på något vis – Det föll sig helt naturligt att det blev en förkortad version av välsignelsen den här gången.

Både prästen Eskil Hanning och hans fru, prostinnan, böjde knä och började plocka upp rosaskimrande, vackra pärlor.

Detta skräckscenario, skulle jag med åren kanske kunnat förtränga – men jag hade en äldre syster som var noggrann med min uppdatering av skam och skuld.

Händelsen är tack vare min syster fortfarande så färsk i mitt minne så jag kan glädja mig åt att jag nu kan föra in denna episod under titeln kortprosatext på denna sida.

 

               © Ingbritt Wik

 

 

         

Persbols Skola
Illustrationer och Foto © Sven Göthe