S  k  r  i  v  a  r  l  y  a  n  

                                                           Ingbritt Wik Sven Göthe

Kortprosa

Nu har TV-Hell ... lagt av, svor han

Åter Kortprosa Index

Nu har TV-Hell... lagt av, svor han

 

E

n mycket irriterad man förkunnar att nu hade TV-helvetet lagt av mitt på en lördagsmorgon och han Benny skulle ju se travet ...! – Och Bingolotto. – Hur i hell...!

– Ska du hänga med in till stan och köpa ny TV, sa han mer som ett konstaterande än som en fråga.

Anna var ganska nyvaken, inte duschad och ville inte stressa, för stress blev det alltid när det var något som Benny skulle göra, även om det inte alls var bråttom.

– Ja om du ger mig tid att göra mig i ordning, svarade Anna och drog ena handen genom luggen och såg på honom.

– Du får en kvart på dig! svarade han myndigt. Är du inte klar då, åker jag utan dig.

– Okej, då bestämmer vi redan nu att jag stannar där jag är, då slipper jag stressa och jag har inga ärenden som jag måste uträtta inne i stan i alla fall. För du lär väl ändå inte ha någon tid över för att låta mig hoppa in på något ställe där jag kan tänkas ha en uträttning att göra ...? svarade Anna resignerat.

Detta blev Annas svar, och när Benny hade tagit in och smakat på det, förstod han att så skulle det bli … På dessa premisser skulle inte Anna följa med, det förstod han. Därför ändrade han sig och sa att hon skulle följa med. Han ville det kröp det fram.

Han skulle ge henne lite mer tid så hon hann locka håret och göra make up som hon brukade göra.

– Fantastiskt, viskade hon tyst för sig själv.

Då var det nog viktigt när han till och med blev vänlig i rösten när han talade till henne. Han hade blivit nästan vädjande i tonen, eftersom han förstod att Anna inte gärna ville ändra sig. Hon visste hur allt brukade bli, så med tanke på det skulle hon ha det mycket bättre om hon inte följde med.

De for in till stan och tittade på några apparater och de enades väl till sist om vilken apparat som borde vara den bästa av de exemplar som fanns att välja på. Han var hygglig så länge som Anna behövde vara hans rådgivare.   

– Har du en femhundring på dig, sa han och gav Anna en blick som om det var avlöningsdags – och som om det var hon som skulle vara den som skulle utbetala ut lönen.

Hon hade precis femhundra i plånboken och inget mer. Han fick låna det hon hade. Givetvis skulle hon få det tillbaks senare, för på det viset var han reko, hennes Benny.

Anna kom ju aldrig ut åt något håll. Åkte aldrig någonstans, så på så vis hade hon ju sina sparade slantar kvar – de som hon hade alltså och idag uppsteg summan till hela femhundra. Inte dåligt!

Det var hart när omöjligt att kunna komma ut på något. För om det inte var bilen som vägrade starta, så var det ju hälsan som slog bakut, så fort som hon tänkte åka åt något håll.

När Teven var inköpt och utburen till bilen, blev det bråttom hem för att installera. – För tänk om några minuter av dyrbar travtid gick åt fanders ...

Tillbaks till utgångspunkten igen – blev det som sagt installation av Teven – resten av den dagen. Det gick bra och han var tvungen att vara snäll, för det var Anna som hade hand om det tekniska i den tvåsamheten. Den här dagen var en dag när Anna inte kommer ihåg att hon fick vare sig skäll eller andra otrevligheter till livs. Då fick hon känna sig nöjd.

Nu kunde han se alla sina program, sporter och trav... även om han inte kunde tänka sig att låta henne titta på något som hon hade velat se ... OM hon velat se, men hon hade sitt handarbete och sina böcker så inget sysselsättningsproblem för hennes del. – SKÖNT!

 

 © Ingbritt Wik

 

 

 

 

Den nya femtiotums Tvn med enbart Bingolotto, sport och travkanler.
Illustrationer och Foto © Sven Göthe