S  k  r  i  v  a  r  l  y  a  n  

                                                           Ingbritt Wik Sven Göthe

Sagor

Potträning Inte Nödvändigt, Sa Måns

Åter Sagor

 

Potträning - inte nödvändigt, sa MÅNS!

 

Sara hade varit ute en sväng och sett över trädgården och schasat iväg Snoddas som grävde för fullt i sandlådan när Sara kom ut. Nu skulle det bli lite undervisning av pojkarna, tänkte hon. Lite mat och sedan skulle de vila lite.

   – Kom grabbar, ropade Sara. Nu ska vi ha potträning.

   – Vad sa du att vi skulle ha? frågade Laban, som aldrig hade hört ett så konstigt ord.

   – Vi ska öva oss i att kissa i en låda där det finns lite toasand, förklarade Sara.

   – Går så väldig bra ändå! hörde de en röst gasta från hallen.

Både Sara och Laban gick dit ut, men kunde inte finna Måns till att börja med.

   – Tyst, beordrade, Sara. Laban stängde omedelbart sitt skära gap. Han var så alldeles väldigt lydig.

   Visst hörde de väl krafsningar … men var i hela… nä – men…Ljudet kom från den garderob, där folket hade sina ytterkläder. Sara stack in en tass och drog upp dörren som stod en aning på glänt.

   VE och FASA! Nästan en hel sjö mötte henne vid garderobens tröskel.

   – Men vad har du nu ställt till med …? MÅÅNS...! ojade sig Sara.

   – Kissat på pottan sa Måns stolt och strök sig om sina små mustascher.

   – DRA på trissor – Gå och bada…! skränade Laban som lärt detta uttryck av Gabriella. Det där är ju den cykelhjälm som Filippa ska ha när hon blir lite större.

   Sen blev han tvungen att skratta.

Sara viftade oroligt med sin svans, hur skulle hon kunna klara Måns ur den här besvärliga situationen. Den pojken var då ett alldeles förskräckligt yrväder, tänkte Sara och drog ner en halsduk från en låda. Så där ja. Nu syntes inte den där pölen i alla fall. Kanske inte Husse skulle märka att hans halsduk hade använts som trasa, tröstade sig Sara.

   Måns spatserade stolt iväg ut i köket. Han var inte rädd. Han ville ha något att leka med.

   – Det får bli äggklockan, sa han och sparkade tufft ner den med bakfoten så den hamnade på golvet. Det plingade vackert.

   PLING…LINGE…LING-PLING!

   Den kunde han rulla iväg, för den hade rätt form. Rullade snabbt.

   PONG! Där small det. In under bordet bland bords- och stolben. BANG- PANG! Det var roligt det här, sa han och satte upp ännu högre fart med ägguret, men så föll det isär på mitten och ut rullade ett par små saker, och sen var det roliga över.

Laban roade sig med att luckra upp jorden i en blomkruka i fönstret, för han var mycket växtintresserad. Det fanns inga bladlöss kunde han konstaters när han vält blomman så han nådde toppen.

   Han smakade på ett par blad. De var goda, faktiskt.

   – Hoppas att de inte är giftiga, sa han och klappade sig på sin trinda mage.

   Nä…då, bladen var inte alls giftiga. Det där skulle han må bra av, tänkte mor Sara.

   Har man roligt så blir det fort kväll, förkunnade Sara och uppmanade pojkarna att komma så hon fick göra en rejäl örontvätt innan de tog hand om Filippas överblivna välling.

Faktiskt gott, sa Måns och petade lite med tassen nere i den halvfulla muggen som Filippa lämnat kvar åt dem.

   Den här natten drömde Laban att han var en bladlus som ätit så  mycket så den blivit stor som en grön sköldpadda.

God natt!  

 

FARMORS-Saga 3 © Ingbritt Wik

Ikaros som är katten Måns i Sagan.
Illustrationer och Foto © Sven Göthe
Prince som är katten Laban i Sagan.
Illustrationer och Foto © Sven Göthe